Jag mötte verkligheten idag, jag tyckte inte om det!
Jag blev förminskad och fördummad av en supertressad hantverkare som jag ville fråga om råd och eventuellt köpa en tjänst av. I en och samma mening lyckades han förminska mig och förolämpa mig men ändå lyckades han slänga in en par komplinger för mitt hantverk, men kallade mig konstnär och det var inte posotivt menat.
Han var snabba cash , jag var slow art!
På ett sätt kan jag förstå honom, jag har bara svårt att greppa att just blivit tilltalad och sedd som en dum okunnig konstnär. I min naivitet som student trodde jag att jag kunde få med mig några goda råd, det jag fick med mig var ovilja och stress.
Jag måste nu smälta detta och reflektera…vad lärde jag mig av det.
Varför måste jag behöva motbevisa någon som egentligen inte har något som helst intresse av mig och min verksamhet, och varför vill jag ens gå tillbaka…?
