with tears in my eyes

IMG_20150414_172742
| admin

Det är nära nu… vernissagen är om en månad men allt måste vara klart mycket tidigare än så!
Jag har drivit mina skålar, slag efter slag, och fått ihop en lite samling. Hade nu inte min kropp strejkat så hade jag gjort fler….jag kanske gör fler.

Vad gör väl fysiskt smärta när tillfredsställelsen att få skapa är så mycket starkare.

Nära kroppen skapas tinget….med mina sinnen. Jag lyssnar på materialet, jag ser det, känner doften av det, håller det nära kroppen, är en del av materialet i skapandeprocessen…en spegling av mig och mina tankar.

Den här lilla skapelsen är driven i silver med bränd tjära. Alla sinnen har varit med i processen, jag har luktat och smakat, lyssnat och sett, jag har bränt mig på brinnande tjära och tårats av röken.

Whats on your mind?

IMG_20150302_170224
| admin

På en yta av 2,16 kvadratmeter ska tankarna och visionerna rymmas. Allt spelar roll, golvet, väggarna, taket. Hur får man plats på den lilla ytan med tusen tankar som byter skepnad varje dag? Vad är viktigast, objektet eller tanken bakom objektet, display av objektet eller det laddade luftrummet? Det är lätt att tänka att man skall få plats med så mycket som möjligt. Visa så mycket som möjligt, för nu är min chans kommen… Prestationsångesten når nya höjder och snart vet man  varken ut eller in. Vad skall jag ställa ut? Jag vill förkroppsliga en tanke, jag vill arbeta med kropp sinne och sårbarhet. Jag ställer tanken i fokus och lämnar luftrummet till ditt förfogande…fyll det med dina tankar.

 

Body mind and vulnerability

20150219_143651
| admin

Formsökandet fortsätter, från koppar till finsilver.
Jag har aldrig tidigare arbetat i så kallat finsilver som till skillnad från sterling 925 silver innehåller finsilver 999/1000 silver. Silverlera tror jag är den vanligaste formen av finsilver när det kommer till smyckesformgivning, något jag heller aldrig arbetat i. Guldsmeden i mig skruvar sig medan formgivaren i mig är helt klart nyfiken på alla möjligheter det ger. Så en dag kanske även jag sätter mig och knådar silver 😉

För att återgå till mitt arbete så är det finsilver i plåt som jag arbetat med. Mycket mjukt och följsamt, närapå besvärligt mjukt och det känns bäst att arbeta i då man fått upp lite spänningar i materialet, helt motsägelsefullt jag vet, men är man van att slå hårdare material så slår man helt enkelt för hårt och silvret sticker iväg åt alla möjliga håll.
Håll igen på muskelminnet och arbeta med små slag!

Jag har börjar ta fram en liten skål, planen är att så småningom emaljera detaljer på skålar och även ta fram en smyckeserie i samma utförande.
Jag kommer att arbeta kring temat kropp, sinne och sårbarhet. Nedan ser ni min ”skål” och hur jag laborerar med att fästa den mot kroppen som ett smycke.

Finding the balance

IMG_20150212_163015
| admin

Möbelmässan är nu över och efter att ha pustat ut ett tag så är det dags att tag i studierna igen.
Det är kandidatuppsats och examensutställning som är den avslutande delen av tre års studier vid kandidatprogrammet Slöjd hantverk och formgivning på Linköpings universitet.  Jag hoppas naturligtvis att mitt gesällbrev och mitt yrkesbevis skall få en kompis, i form av ett Fil.kand diplom i formgivning och gestaltning på väggen.

Hårt slit väntar men nu är det dags att ta tag i demonerna och sätta igång att arbeta.

Till min utställning ändras visionerna nästan från dag till dag, men en sak återkommer jag till och det är att jag vill ta in färg i mitt arbete, jag vill arbeta med kulörstyrka i mitt annars ganska färglösa formspråk.
I mina tidigare arbeten har jag arbetat stilistiskt mot organiskt och sökt efter en balans mellan de två motsatta uttrycken. Genom att tillsätta färg tänker jag nu att jag skulle kunna förstärka uttrycken på olika sätt. Jag tänker mig kulörstark röd emalj mot det vita silvret och kanske svärta från oxid, för att bryta av eller förstärka effekten.
Med denna vision har jag nu börjat ta fram former i koppar som skissmaterial. Jag lämnar ganska mycket av materialets egenskaper i bearbetningen. Som till exempel hur kopparen veckar sig när jag driver. Om jag gör ett medvetet val att inte motarbeta detta så finner jag intressanta uttryck i materialet som går att förfina.

 Här är en liten skål i koppar som jag har hittat hyfsat bra balans i trots att kanterna har fått behålla sina böljande former
I tidigare drivarbete har jag också arbetat med balans i lite större format som på bilden ovan.

#sff15

20150202_145907
| admin

Hemma efter tre dagar på Stockholmsmässan. Alla dessa intryck och de många mil man gått, lite trött i huvud och fötter.
Vi åkte tidigt i måndags för att bygga upp montern i Greenhouse, det gick riktigt bra då vi har världens bästa byggäng!

Monterns tema är ”Nödvändighet och estetisk” som vi alla på något vis har förhållit oss till i vårt produktarbete. 

Stockholm Furniture Fair 2015 Greenhouse monter VHÖ 07
I montern hittar ni allt från möbler och kläder till toapapper!!!
Toalettpappret är en lek med ord och det visuella…visst är det ganska fint ändå?

 Detta konsumtionssamhället är det ibland svårt att motivera sig till att vara en del av. Vad är nödvändigt för mig och för dig kan vara två skilda saker.
Mitt arbete med nödvändighet och estetik har mest tagit form i tanken. För hur kan jag motivera nödvändigheten i en spegel i silver guld och diamanter?
Jag har ställt den rå diamanten i fokus. Jag vill att du skall se skönhet i dess naturliga form och ta med dig den tanken då du möter din egen spegelbild. 

Rough Reflection, silver guld och rådiamanter.

Guldsmed och Formgivare

| admin

Jag skapar allt från metallföremål och smyckeskonst till det enkla vardagssmycket och vigselringen i guld. Inspirationen finner jag i materialet, i årstidernas växlingar och naturens delikata detaljer och geometriska formationer.

Jag har ofta ett experimentellt förhållningssätt i skapandeprocessen, istället för att motarbeta metallens naturliga reaktioner på bearbetningen låter jag metallens egenskaper vara en del av uttrycket. Det är där jag finner intressanta möten mellan det organiska och stilistiska. Det motsägelsefulla och kontrastrika mötet väcker en nyfikenhet och ett driv att utvecklas och ständigt utmana mig i form och dimension.

When I reach the point

2015-01-28-25252010.40.13
| admin

Efter ca tre års studerande och reflekterande av min och andras skapandeprocesser har jag nu lärt känna mig själv i mitt skapande ganska väl…  jag vet till exempel att jag nu nåt punkten i mitt arbete där jag inte vill se det igen.. . Någonsin! 
Jag jag nåt punkten när jag är så nära målet man kan komma utan att riktigt nå fram! Jag spenderar dagen med att smärgla polera och vitkoka. En process som aldrig  tycks ta slut.
Men tack vare  att jag vet att den här fasen ens existerar så vet jag också att jag kommer kunna ta mig förbi den. Jag kommer  bestämma mig för att ytorna duger  till slut eller  rentav go crazy och mattera allt!!
Men fram  tills  dess kommer jag sitta här  och sucka och gno på minsta lilla repa. …

Meeting the reality

| admin

Jag mötte verkligheten idag, jag tyckte inte om det!

Jag blev förminskad och fördummad av en supertressad hantverkare som jag ville fråga om råd och eventuellt köpa en tjänst av. I en och samma mening lyckades han förminska mig och förolämpa mig men ändå lyckades han slänga in en par komplinger för mitt hantverk, men kallade mig konstnär och det var inte posotivt menat.
Han var snabba cash , jag var slow art!

På ett sätt kan jag förstå honom, jag har bara svårt att greppa att just blivit tilltalad och sedd som en dum okunnig konstnär. I min naivitet som student trodde jag att jag kunde få med mig några goda råd, det jag fick med mig var ovilja och stress.
Jag måste nu smälta detta och reflektera…vad lärde jag mig av det.

Varför måste jag behöva motbevisa någon som egentligen inte har något som helst intresse av mig och min verksamhet, och varför vill jag ens gå tillbaka…?